Fast ibland…

… sÃ¥g det ut sÃ¥ här, i ärlighetens namn. Det var bara att lyfta pÃ¥ fötterna och ta sig förbi. Klafs, klafs.

PÃ¥skbilder

Här är ett par bilder frÃ¥n pÃ¥sken i Vemdalsskalet. Det fanns inte speciellt mycket snö, men jag och Kvittra hade det mysigt pÃ¥ fjället. Thomas var med till en början, men han “var tvungen” att Ã¥ka ner och hämta pojkarna frÃ¥n backen i Björnrike dÃ¥ de ville till Klövsjö (eller var det Storhogna?) i stället. Kvittra och jag hade det lugnt och skönt pÃ¥ fjället.

PÃ¥sk

Ja, så här såg det ut när Kvittra var påskkärring. Vi gick aldrig runt till grannarna för hon tyckte inte att det var så roligt att klä ut sig. Min fin var hon

Födelsedagar

Kvittra och jag har fyllt år. Hon fyllde fyra och jag fyllde fyrtiofyra. Det, ni Jag fick en jordgubbstårta och Kvittra fick en tårta med proiscottiskinka och ost garnerade med hundgodis. Pluttisen

Ja…

Det är långt mellan gångerna. Och inte tycker jag att jag har något speciellt att skriva om heller. Allt är liksom för privat, om du förstår vad jag menar. Det som handlar om barnen känns fel att lämna ut här. Det som händer på skolan på dagarna kan jag inte lämna ut här, heller. Och universitetskurserna finns det inte så mycket att säga om. Så vad ska jag skriva?

Emma och Andreas har separerat, det är väl ingen hemlighet. Inte vet jag, men det känns som att det kanske kan bli bra mellan dem ändå. Monas metastaser vill inte försvinna av strålbehandlingen, jävla skit!!! Lisa går det bra för i Örebro, och hon letar efter ett mindre studentboende så att hon kan bo helt själv. Jonas är skoltrött som många andra tonåringar är. Ups and down, med andra ord. Vissa saker är inte hela världen, medan andra är värre. Monas cancer är värst. Jag hatar cancer.

Annars går det väl rätt bra för mig. Jag är ju mitt i livet nu, antar jag. Hoppas jag, i vart fall. Jag har ett jobb jag trivs på, eller egentligen två jobb, ju. Jag trivs så himla bra med båda. Snacka om att jag har haft tur!

Jag vet inte vad jag ska skriva mer… mer än att jag tycker att vi ska vara tacksamma för varje dag vi fÃ¥r. Varje dag är en gÃ¥va. En gÃ¥va man inte ska ta för given. Det gäller att hitta ljusglimtarna som gör en lycklig. Man mÃ¥ste liksom se dem. Tänka pÃ¥ dem, medvetandegöra en själv. De finns där, även när det känns tungt. Just nu känns det tungt att Mona inte kan fÃ¥ vara frisk, men det finns ju andra saker som är bra. Jag ska försöka fokusera pÃ¥ dem.

Vin på en söndag?!

Jag har suttit på altanen på baksidan av vårt hus idag. Inte hela tiden, men i vart fall ett par timmar. Så himla skönt! Här snackar vi livskvalitet! Jag har ätit en frukttallrik, druckit bubbelvatten och kaffe, läst en bok och, hör och häpna, druckit ett glas vin i eftermiddagssolen. Myssöndag

IgÃ¥r var Helena med mig hela dagen. Jag inledde dagen med att Ã¥ka till Babyproffsen och köpa en bilbarnstol sÃ¥ att vi inte skulle bli sÃ¥ lÃ¥sta. Därefter hämtade jag Helena, och vi Ã¥kte pÃ¥ stan och köpte hennes första skor. Söta, vita Pax-skor. Vi köpte även nÃ¥got mer, men det bestämde vi ska vara en hemlis till hennes födelsedag. Vi styrde sedan kosan mot Birsta, och där blev det en sittvagn som vi bara ska använda när hon och jag är tillsammans. Vi är lite less pÃ¥ att “vagnen är i bilen, och Andreas har bilen pÃ¥ jobbet”, sÃ¥ vi löste det sÃ¥ här för att Ã¥terigen inte känna oss sÃ¥ lÃ¥sta. I Birsta var vi även till Polarn och Pyret och köpte en ny mössa.

Veckan som kommer blir intensiv. Jobb hela dagarna, som vanligt, men sen blir det kurs på universitetet i Sundsvall måndag och tisdag kväll, och i Härnösand på torsdag kväll. Jag hoppas och tror att det ska gå bra. Det är jobbigt med universitetskurserna, men det är himla roligt och givande också. Förra veckan startade jag två nya kurser i Sundsvall, för dig som inte vet.

På fredag kommer Lisa hem. Jippi!!! Jag längtar! Tarmo ska åka ner och hämta henne, och hon ska stanna i en hel vecka. Underbart!

Jag mÃ¥ste bara berätta en grej till, sÃ¥ himla gulligt. Thomas har haft skidskola idag, och efterÃ¥t kom en av mammorna fram till honom och sa att hennes dotter pÃ¥ 4-5 Ã¥r hade sagt att “Jag tror att jag har blivit kär i skidläraren”. Det är ett bra betyg, antar jag

Trevlig kväll

I kväll har vi haft middagsgäster. Det var Annika, Gunnar, Nicklas, Albin, Morgan, Marie, Leif och Eddie. En så himla trevlig kväll! Jonas sover hos Eddie i natt, så det är endast Thomas och jag kvar i stugan.

Igår var vi ett helt gäng som tog en skotertur upp på fjället. Vi hamnade på en fäbodvall som heter Sandviksdalen, tror jag. Himla fint var det, i alla fall. Det grillades korv och åts alpelsin. Myyyyys!:))) På kvällen var vi bjudna på middag hos Annika och Gunnar, och det var väldigt trevligt.

Nu väntar sängen…

Framme

Nu är Jonas och jag framme i Vemdalsskalet. Thomas har skottat så fint, och det är en klar fördel att komma dagen efter när det är skottat och värmen är på i stugan.

Vi har precis avnjutit en utsökt middag med underbart mör oxfilé, kroketter, potatisgratäng, olika såser och vitlökssmör. Till detta dracks ett gott, rött vin. Kvittra ligger i buren och gnäller, för hon har börjat löpa. Typiskt. Hon förstår inte varför hon inte får sitta bredvid mig och smaka av den goda maten Så nu ska vi ta på oss pannlampor och ge oss av på en skidtur med henne, så att hon får springa av sig och vi får känna på den friska fjälluften. Jag älskar att vara här!

Looov :))

Åh, så härligt med sportlov! Thomas åkte till Vemdalsskalet idag, och tanken var att Jonas och jag också skulle ha åkt. Men det var så mycket som skulle fixas innan avfärd, och jag är som vanligt trött efter arbetsveckan, så vi åker i morgon bitti i stället. Jag vägrar stressa i onödan.

Härom dagen köpte jag några hjärtformade stenar, som kallas worry stones. Jag antar att man ska bära dem med sig, och att de tar hand om den eventuella oro man bär på. Det konstiga är, att när jag köpte dem så hade jag inga speciella bekymmer eller kände någon oro, men nu är jag helt plötsligt orolig över en del saker. Konstigt?! Vad kan det bero på?

Snart ledig

Idag har det varit en lång dag. Först en vanlig arbetsdag på Nivrena och sedan raka spåret till Härnösand för lite administrativa uppgifter och några timmars undervisning. Jag lämnade institutionen strax före åtta i kväll, och då var jag ändå inte sist.

Idag har jag fått en bärbar jobbdator av universitetet. Nice Det blev också bestämt att kurserna i Sundsvall inte startar förrän vecka elva, vilket betyder att jag blir ledig i en hel vecka. Skönt! Studenterna har fått en del uppgifter som ska skickas in elektroniskt, men det kan jag ju välja att arbeta med när jag vill under veckan. Kan man ha det så mycket bättre?